Har ni hört om Slender?
Jag fick höra om det för ett par veckor sedan. En vän ringde mig mitt i natten. Han ville inte erkänna det först, men det var uppenbart att han nyligen gråtit. “Våga inte göra narr av mig. Du får inte lov att säga något för än du spelat Slender i ett mörkt rum mitt i natten.”
Jag har fortfarande inte gett mig på att spela det och kommer förmodligen inte göra det den närmaste framtiden. Trots mina intressen och de historier jag skriver är jag oerhört lättskrämd. Jag menar, jag såg Alien för första gången när jag var tolv och jag ser fortfarande Xenomorpher i varje skugga. Dock fascinerar spelet mig. Det är oerhört enkelt i sitt upplägg:
Du befinner dig i en mörk skog. Någonstans därute finns Slenderman. Du har en ficklampa vars batteri är sisådär, så du måste hushålla med det du har. Uppdraget är att leta efter ett antal lappar som finns utspridda i skogen.
Det finns inget blod och inget övervåld. Allting är psykologiskt. Jag älskar spel, filmer och böcker som lyckas bygga skräck på det här sättet. Och när det kommer till själva Slenderman… ja, den mytologin får vi nog dedikera ett helt blogginlägg till. Intresset som Slenderman karaktären väckt är även det otroligt fascinerande, och särskilt intressant är hur en så skräckinjagande karaktär har blivit något av ett skämt i vissa kretsar (okej, jag erkänner, jag tillhör dessa kretsar).
Har ni hört om Slender, eller kanske till och med spelat det? Skulle ni kunna tänka er att spela det, eller föredrar ni annan typ av skräck?
{ 2 kommentarer… läs dem nedan eller skriv en själv }
Jag spelade det i förrgår! Dessvärre i fullt dagsljus, så det fick väl inte världens effekt på mig… Dessutom lyckades jag bara hitta tre lappar av åtta innan det var kört, så stämningen hann aldrig riktigt bygga upp. Ska göra ett nytt försök sent ikväll.
Ooh, lycka till! Får väl försöka våga mig på det förr eller senare… har spelat Amnesia utan att bli alltför traumatiserad, men jag får intrycket att Slender kan förfölja en på ett helt annat sätt. Amnesia är läskigt när man är inne i det, men du går inte runt och är rädd i dagar efteråt.