Att kunna sätta ord på en tanke, en känsla, på ett sådant sätt att det som tidigare varit omöjligt att ta på eller relatera till plötsligt blir gripbart och konkret är, i min mening, den största gåva en författare kan ha. Eller, rättare sagt, en poet kan ha. Poeter är de som kan med en enkel kombination av ord få jorden att stå stilla, skapa något som är helt nytt, och samtidigt är så perfekt välkänt för läsaren att verkligheten förskjuts en grad, och aldrig mer blir sig lik. Allting är det samma, men ändå fullkomligt nytt.
För min del skulle jag ge min högra hand för att skriva en mening, en fras, ett stycke som får (några av) de som läser den att känna att deras liv är annorlunda för att de läst den. Glöm det där med ”kill your darlings”, eller att inte hänga upp en berättelse på en enstaka formulering – kan jag nå dit en gång, så kan jag dö nöjd.
[Läs mer…] om Ordets makt
