Stefan tittade ut över folkhavet. Kallar man dem gäster ifall de bara är där för att äta? Grannarna som smyger in med tulpaner från ICA, som fortfarande har plasten kvar, och en liten ask med ”lyxchoklad”.
”Hej, har du någon vas till de här?”
”Nej, de är slut. Men kasta dem i slukhålet på baksidan!”
Men Stefan sa aldrig vad han tänkte. Det är ju inte så man får ”vänner”. Istället pekade han de ytligt bekanta mot tilltuggen i vardagsrummet. Det plingade på dörren igen. Stefan försökte tränga undan uppgivenheten och istället klistra på ett leende. Det var inte så svårt, det kändes så naturligt just vid dörren. Det var värre att behålla masken på när han vände in i huset igen. Hans syster hade tagit ansvar för att visa runt en del av grannarna på husgesyn. Som att de hade någon anledning till att se hur han bodde. [Läs mer…] om Skrivuppgift: 50 år har gått
