Nu har jag kommit hem. En vecka all inclusive med familjen på Alcudia beach. Helvetet på jorden för de som hatar konsumtionssamhället. Ät och kasta hur mycket du vill. Inhemskt vin ingår (jag tror att ”in” i det här fallet är något spanskt påhitt för att förstärka det andra ordet). Det första jag noterade var att jag och min fru, med två barn, skulle skulle bo i rum 1406. Medan de andra barnen bodde tillsammans med två svärmödrar i rum 1408 (ni får avgöra om det låter läskigare än filmen).
Vistelsen där var ungefär som man kunde förvänta sig. Massa sol, värme. Varma pooler och en långgrund strand. Folk åt som det var julbord varje dag. Drack öl till lunch och efterrätt till varje mål. En del arbetade hårt på sina solbrännor.
Med fyra barn runt vatten blev det mycket jagande och vaktande runt vattnet. Därför var det med lite längtan man tittade på alla som låg och läste i sina solstolar. Jag insåg efter någon dag att jag gick runt och tittade vad folk läste för böcker. Sedan slog det mig att en gång i framtiden kanske jag går på en liknande plats och hittar någon som läser en bok som jag har skrivit.
Det kändes riktigt kul. Det skulle kännas stort på något sätt om jag såg någon av mina böcker där. Eller en bok som någon annan från Fruktan skrivit för den delen. Det var någon vecka för tidigt för att Boels bok Den Nya Människan skulle ha kommit ut. Jag får hålla ögonen öppna nästa semester.
Hursomhelst gjorde den tanken mig riktigt skrivsugen och det blev en hel del skrivande och planerande på Mallorca. Vi får se var det leder. Boel började ju skriva på hennes bok under en semester. Så det känns lovande. 🙂
