Köttskandalen handlar inte om att vi äter häst. Det vet vi.
(Och inte bara för att hästar inte finns. )
Köttskandalen handlar om att företagen har gigantiskt långa kedjor av underleverantörer. Den handlar om att företagen motvilligt erkänner att de inte har den blekaste aning om vad de faktisk stoppar in i sina egna produkter som vi köper och äter.
Jag är köttätare.
Men jag vill gärna veta vilket djur jag äter och var det kommer ifrån.
Kalla mig gammalmodig.
Men min personliga favorit i hela köttskandalen är nyheten om bristen på kött. Att köttpajen som såldes på Island inte innehöll ett enda ynka spår av animaliskt protein.
Jag borde inte tycka att det är bra, i sanningens namn borde jag väl döma ut dem lika hårt som de andra företagen. Det är falsk innehållsdeklaration, bluff och båg.
Men jag erkänner beredvilligt att jag är inkonsekvent. Jag tycker det är briljant. Om ett företag kan sälja en vegetarisk produkt till sina konsumenter och låtsas att det är kött. Jag undrar hur ”köttpajen” smakar, eftersom ingen ens märkt det eller klagat på bristen på kött. Tänk om vi alla skulle bli vegetarianer utan att ens veta om det…
Sedan jag läste om Islandsskandalen har jag inte kunnat sluta tänka på Buffy-avsnittet Doublemeat Palace.
Spoiler: Det är inget kött i Doublemeat hamburgarna. Alls. De är helt vegetariska.
ps. Måste varmt rekommendera boken Äta djur? av Jonathan Safran Foer.
Allt du borde veta, allt du funderat över och allt du egentligen inte vill veta om djuren vi äter!
Prinzessin säger
Jag tänker tänker på att.. bara för det inte var spår av något känt animaliskt dna så..
Det är Island, jag menar, vem vet vad de fiskar upp ur haven alternativt vad de fångar som kryper upp ur sprickorna i jordskorpan…