Smarta fönster

För ett par veckor sedan på CES presenterade Samsung ett smart fönster (för en lite lätt nördig, kort demo, se här). Det hela verkar ju rätt roligt, men kan ha ett interaktivt fönster där man kan visa upp applikationer, surfa, etc. Reportern visar glatt upp hur praktiskt det kunde tänkas vara att kunna ta upp matlagningsrecept direkt på köksfönstret och andra praktiska saker.
Men tanken som slår mig är naturligtvis en annan. Det här är inte en ny bekvämlighet, utan ytterligare ett steg mot det totalitära storebrorsamhället. För tänk vad man kan kan göra med fönstret!

Tanken är ju egentligen ganska enkel. I grundläget är fönstret genomskinligt, och ikoner och applikationer visas upp på fönstret, d.v.s. med verkligheten som skrivbordsunderlägg. Men det finns ju så klart möjligheter att visa upp film och liknande på skärmen. Varför då inte visa upp en modifierad verklighet som bakgrund? En värld som inte är fullt så blek och desillusionerande som verkligheten? De som har en tråkig utsikt kan bättra på den. Men med tanke på att allt är uppkopplat, så är steget inte långt till att det inte nödvändigtvis är du som ändrar utsikten. När verkligheten är något du inte bör se, så ändrar vi verkligheten du ser.
Det är en enkelt steg, till synes. man kan ju alltid öppna fönstret, stänga av det, eller gå ut. Men ju mer vi manipulerar vår uppfattning av verkligheten, desto mer skärmar vi oss från den, och desto mindre benägna blir vi att ändra på den. Vare sig manipulationen är självvald eller påtvingad.

Verklighetsflykt är bra. Ofta. När man vet om den.