Igår blev jag påmind om något som jag trodde att jag redan visste och levde efter. Men icke. Ett gott samtal som handlade om flockbeteenden och bibliotek ledde till slut in på skäms-litteratur. Det där som jag har läst och till och med ibland kan kokettera med att jag gillar men som jag aldrig skulle ha i min bokhylla. Böcker som är ”dåliga”, platta, förutsägbara men som jag ändå läser. Med behållning. Men som jag till exempel aldrig skulle läsa på tunnelbanan. För någon skulle ju kunna se. Sandemoböcker är det absolut tydigaste exemplet.
Att stå någonstans i livet och ha lovat sig själv att aldrig mer göra mig mindre än vad jag är, att låta mig växa i de riktningar jag vill bör rimligen även medföra att jag accepterar och står för det jag gör. Annars haltar det hela. Att jag fortfarande inte lever som jag lär i alla avseenden och att det är förknippat med en del förakt och fördomsfullhet från min sida var en nyttig påminnelse om hur jag inte vill vara.
[Läs mer…] om Vilken är din skäms-litteratur?