Ytterst lite finns bevarat efter Stockholms Undergång som inträffade sommaren 2014, men medlemmarna i skrivarkollektivet Fruktan har gått igenom arkiven för att försöka ge er en bild av det Stockholm som en gång fanns.
Stockholm
Stockholm var Sveriges huvudstad och och största tätort samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum, främst känd för sin dramatiska undergång under juli 2014.
Huvudartikel: Stockholms Undergång.
Unik ögonblicksbild
I Huddinge kommun, strax utanför Stockholm, låg Skandinaviens största köpcenter, Kungens kurva. Det var ett av storstockholms mest expansiva områden och fram till katastrofen 2014 var det under ständig tillbyggnad. Kungens kurva och det närliggande Skärholmens centrum besöktes varje år av över femton miljoner köphungriga människor. Handeln omsatte fem miljarder kronor om året.
Larmrapporter och vittnesmål från de få överlevande gör gällande att det var här som allting tog sin början.
Platsen fick sitt namn efter en händelse som involverade kung Gustav V, den 28 september 1946. Hans majestät var på väg hem från en jakthelg vid Tullgarns slott när hans chaufför tappade kontrollen över bilen och körde i diket. Pressen var snabbt på platsen. Bilder på olyckan publicerades och det sades att kungen hetsat sin chaufför till den grad att han inte längre kunde hantera bilen. Detta dementerades av samtliga inblandade. Någon tidning lyckades få ett par ord ur chauffören innan de kördes bort av polisen. Hans yrande om ”den röda himmelen” och ”stjärnor så nära att jag nästan kunde röra vid dem” bedömdes så förvirrade att de aldrig publicerades.
Varför katastrofen inträffade just 2014 råder det delade meningar om. Några hävdar att det olyckligt namngivna expansionsprojektet ”Pentagonen” bär delar av skulden, andra att tiden helt enkelt var mogen. Klart är i alla fall att de underliga stenformationer som nu tränger upp genom den sargade asfalten har något med det att göra. Mätningar på platsen visar på höga halter av oidentifierade ämnen och mystisk strålning – dessa antas också ha spelat in. Men de säger ingenting om människorna som var där. Vad tänkte de på när himlen sänkte sig mot dem? Vad gjorde de?
Erik Odeldahl, medlem i skrivarkollektivet Fruktan, har i novellen ”Lönelördag” sammanställt vittnesmål och ger oss för första gången en klar bild av händelseförloppet under apokalypsens första timmar.
Kort beskrivning ur novellen ”Lönelördag”:
”Emma låter blicken vandra mellan dem. Vem av dem kommer att vara den självutnämnde ledaren? Han som först höjer rösten och ilsket kräver att någon ska göra något åt det här. Men innan den personen hinner kliva fram händer något. En av kunderna, en gubbe i lång svart rock, faller ihop på golvet. Ett otäckt ljud när hans huvud träffar golvplattorna. Han ligger stilla. Är helt tyst. Folk tittar på honom. Folk ser sig omkring. Någon rör sig för att hjälpa. Då faller en till. Och en till.”
