Är man född 1978 så ÄR man mer eller mindre rädd för hajar. Jag tillhör de som är mer rädda för hajar. Jag är nervös när jag simmar runt i simbassänger. Trots det så är jag samtidigt löjligt förtjust i hajfilmer. Det är som att peta i öppna sår. Att skrapa bort sårskorpor eller klippa naglarna för korta. Onödigt, fascinerande och smärtsamt, men man måste bara göra det. Jag går ofta ner i havets djup när jag letar inspiration till texter. Haven är en outtömlig källa på monster och ond bråd död.
The Goblin Shark är ett nytt fynd för mig. En skrämmande varelse som påminner härligt mycket om en känd skräckfilmskaraktär från 90-talet.
Se från 30 sekunder och framåt.