När jag gick på fritids under grundskoletiden så fanns det två TV-program på morgnarna vi fick se. Pokémon och Sailor Moon. För bara några månader sedan dök Sailor Moon mangan upp hos Science Fiction Bokhandeln och jag drabbades av totalnostalgi. Så nu följer jag glatt nyutgivningen av klassikern.
Jag kan verkligen rekommendera Sailor Moon. Det är en serie som ses som extremt ”tjejig”, och jag kan förstå varför, men faktum är att den inte ska underskattas. Karaktärerna kan tyckas enkla i början, men deras utveckling under historiens gång är otroligt intressant att följa – historien själv är allmänt spejsad och väldigt underhållande. Dessutom, slutet på serien som visades när jag var liten förändrade min världsbild totalt; ”kan historier sluta så?”
Men, i och med att jag fastnat i serien igen har jag upptäckt något annat. Något väldigt konstigt och en aning frustrerande. Det hela började när jag bestämde mig för att se om animen (alla hundratals avsnitt och filmer, whooopie, det kommer bara ta några år!)
[Läs mer…] om WONT SOMEBODY PLEASE THINK OF THE CHILDREN!?!!1!
