Ett av de få pålitliga ögonvittnen som såg Stockholms Undergång var författaren Fredrik Stennek, medlem i skrivarkollektivet Fruktan, som i novellen ”Höjdskräck” dokumenterar händelserna runt det hela.
Kort beskrivning ur novellen ”Höjdskräck”:
”Jag står kvar i dörröppningen och hyperventilerar. Under tiden går Monica fram till patienten. Den gråhåriga kvinnan står på huk och håller en aluminiumstolpe i en krampaktig omfamning. Ögonen är uppspärrade, munnen vidöppen. Det ser ut som att hon försöker skrika något åt oss. Monica bänder upp hennes grepp och lägger henne på en filt på betonggolvet. Hon ropar åt mig att kvinnan varken har andning eller puls. Jag går motvilligt fram och hjälper till. Monica knäpper upp hennes blus och fäster defibrillatorn på bröstet, men den visar ingen aktivitet. Under tiden trär jag min pocketmask över hennes ansikte och gör några inblåsningar och kompressioner. Två-trettio, två-trettio. Monica ger henne en adrenalinspruta under knät. Fortfarande ingen reaktion. Efter tio serier lyfter vi över henne på en bår och börjar springa mot hissen. Antagligen är kvinnan är bortom all räddning, men det kan vi inte veta säkert.”
