När jag var nio år gammal förändrade en film mitt liv. Vi skulle hyra något att titta på och min bror ville hyra Skattkammarplaneten. Jag tyckte den verkade jättetråkig, och det slutade med att vi hyrde två filmer. Jag kommer inte ihåg vad jag valde för något; så fort vi hade sett Skattkammarplaneten slutade det spela roll, för det var den bästa film jag hade sett. Jag såg den två eller tre gånger, och köpte den sedan på VHS så fort som möjligt.
Såhär beskrivs filmen på imdb:
A Disney animated version of ”Treasure Island”. The only difference is that the film is set in outer space with alien worlds and other galactic wonders.
Ursäkta mig? ”The only difference”? Det är ju det som gör filmen! Hela världen är fantastisk. Den är allt jag någonsin drömt om. På samma sätt som The Expendables är en dröm som blir till verklighet när det kommer till action är Skattkammarplaneten motsvarigheten när det kommer till världar. Vi har piratskepp i rymden. Hur kan man låta bli att bli kär vid första ögonkastet?
Och det simmar konstiga rymd-djur överallt!
Men det är inte bara världen som är bra. Det är inte det fantastiska konceptet med pirater i rymden (i faktiska båtar) som fick mig att bli störtkär i den här filmen.
