Skräcknoveller

Jag har ofta förundrats över dessa hundmänniskor som går där vid vägen i ur
och skur med sina ”bästa vänner” och plockar upp deras bajs i små påsar.
Vad är det som driver dem, hur kul kan det vara?
Sedan ett antal veckor sedan kan jag ställa mig till skaran hundmänniskor.
Nu står jag där vid vägkanten med en lila bajspåse och regnet faller över
mig och min hund. Jag kan se de medlidsamma blickarna i bilisterna
som kör förbi. Jag kan se hur de tänker att nu står han där igen Gubben med
hunden, stackarn. Men är det verkligen synd om Gubben med hunden. Efter
att i åratal suttit framför en dator på jobbet och framför en tv när jag
kommit hem är det faktiskt riktigt skönt att stå med lila bajspåse i regnet.
Jag har fått en ny identitet. Jag tillhör nu en av de där karaktärerna som ofta
inleder deckarserierna på tv då Gubben med hunden går i skogen och hunden
sniffar upp ett lik som legat i gömd i någon buske.
[Läs mer…] om Gubben med hunden