Igår blev jag påmind om något som jag trodde att jag redan visste och levde efter. Men icke. Ett gott samtal som handlade om flockbeteenden och bibliotek ledde till slut in på skäms-litteratur. Det där som jag har läst och till och med ibland kan kokettera med att jag gillar men som jag aldrig skulle ha i min bokhylla. Böcker som är ”dåliga”, platta, förutsägbara men som jag ändå läser. Med behållning. Men som jag till exempel aldrig skulle läsa på tunnelbanan. För någon skulle ju kunna se. Sandemoböcker är det absolut tydigaste exemplet.
Att stå någonstans i livet och ha lovat sig själv att aldrig mer göra mig mindre än vad jag är, att låta mig växa i de riktningar jag vill bör rimligen även medföra att jag accepterar och står för det jag gör. Annars haltar det hela. Att jag fortfarande inte lever som jag lär i alla avseenden och att det är förknippat med en del förakt och fördomsfullhet från min sida var en nyttig påminnelse om hur jag inte vill vara.
Är det viktigt att säga att jag har andra böcker i min bokhylla? Att min bokhylla är större än bara 80 centimeter och att den inrymmer lite annat än Jan Gullius Hamiltonserie, böcker av Sidney Sheldon, Virginia Andrews, Liza Marklund och kanske Herman Lindqvist första bok i Historien om Sverige (fast den är aldrig läst)? Att min bokhylla är en markör?
Min egen bokhylla har råkat ut för väldiga utrensningar de senaste åren, platsbrist var det första skälet till rejäla utrensningar. Därefter delades boksamlingen av andra skäl, men det var ändå väldigt enkelt att dela upp min del och den andres del. Det senaste året har jag knappt köpt böcker alls. Och definitivt inte läst. Först de senaste två veckorna har jag börjat köpa böcker igen, både till mig själv och till mina barn. Det känns bra. Så vad har jag köpt? Och kan jag stå för det? Jo, det kan jag. Den senaste veckan har jag, till mig själv, köpt:
3 kilo på 3 veckor
Garderober
Klaras GI-desserter
Min mor är också utskickad för att köpa ett Husmorslexikon från 1962. En bok om dukning och tre böcker av Kerstin Ekman blev det också från en secondhand affär.
Efter böcker kanske det blir musik. Celine Dion och Björn Afzelius and proud.
